Svensk ordbok 2009, webbversion

dra u´t verb drog dragit, pres. drar drag·it1av­lägsna genom att dra Nolldra ut en tanddra ut ngtsedan 15362bege sig ut Nolldra ut i krigdra ut på turnédra ut ngnstansdra ut på tidensetid 1 sedan 1671Subst.:vbid1-137400utdragande, vbid2-137400utdragning (till 1)