Svensk ordbok 2009, webbversion
verb drog dragit, pres. drar
drag·it1avlägsna genom att dra
Nolldra ut en tanddra ut ngtsedan 15362bege sig ut
Nolldra ut i krigdra ut på turnédra ut ngnstansdra ut på tidensetid 1
sedan 1671Subst.:vbid1-137400utdragande,
vbid2-137400utdragning (till 1)